seriöst. jag kommer aldrig någonsin kunna släppa det. it hurts with every heartbeat även om det känns mycket bättre nu. jag lever lixom mitt liv men ibland glider det in som en blixt och krossar allt annat.
om jag bara fick en enda liten chans till. det är allt jag begär. en enda liten liten chans.
snälla?
tisdag 25 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar