jag har gömt mig för sista gången

kroppen känns alldeles konstig och vibbarna av arvika stöter emot mig med skräckblandad förtjusning och snart ramlar alla in på kontoret och det kommer att kramas till höger och vänster och jobbas, jobbas, jobbas och sen ska det lunchas och hinnas hänga och lösas världsproblem och läsas böcker för plugget och göras tidning och dra in cash och ha kul.
min todo är alldeles för lång, min jacka för tunn, matlådan är glömd hemma, mina skor har hål i sulan och jag är trött.

men hello, arvika är arvika och idag är dagen.